Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

En svacka fick mig att backa

Allting står i relation med någonting annat. Det finns alltid något som är större, sämre eller allvarligare. Men för att komma vidare tror jag att man måste se saker ur sitt eget perspektiv och relatera till sin egen situation. Under veckan som gått trodde jag att det barkar åt skogen med mig. Jag hade symptom som kändes överväldigande och som jag trodde att skulle ta kål på mig. Varje symptom och symptombild hade jag dock en förklaring till. Men om jag inte hade förstått vad allting beror på skulle jag inte vara så positiv som jag är idag. Då jag tampades med mina krämpor tänkte jag tillbaka några månader och insåg att jag visst mår bättre nu, även om jag tillfälligt mår sämre. Jag fann styrkan genom att relatera mitt mående med hur det var tidigare. Nu börjar jag småningom må bättre igen och vet att varje dag för mig närmare en god hälsa. Vägen till en god hälsa är lång, men jag ser de små framstegen som leder mig till mitt mål.
Nu när sommaren börjar vara här känner jag att min hj…
Nya inlägg

Älgbajs - men ändå nice

Det är ganska intressant på vilket sätt man kan märka att ens kropp börjar återhämta sig. En månad sedan kunde jag lämna bort solglasögonen på jobbet och idag bestämde jag mig för att köpa nya skor. Dessa två har inget sammanhang jag vet, men för mig betyder de desto mer. Att inte ständigt behöva använda solglasögon innebär för mig att mina ögon klarar av mera ljus, vilket i sin tur betyder att ögonen håller på att bli bättre. Nya skor innebär att jag inte längre nöjer mig med vad jag har utan vågar satsa på mera, med andra ord, jag var inte bara på en kort visit på jobbet utan kommer verkligen att fortsätta jobba. Och för att vara riktigt ärlig så steg jag åtminstone en gång i älgbajs i skogen idag, så därför upplever jag att skilda skor på arbetsvägen och fritiden är bra att ha 😆

Om jag ser längre bakåt och jämför skillnaden i min hälsa som den var då till vad den är idag, så är skillnaden enorm! Detta gläder jag mig åt varje dag och njuter till fullo av alla "nya" saker…

Uppdatering

Två månaders paus, det ni! Men nu är jag tillbaka. Orsaken till min paus är att min energi varit på noll efter att jag börjat jobba på nytt. Men nu känns det redan bättre och jag känner att jag orkar ge mig in på bloggandet igen. Känns riktigt bra att få skriva av sig 😊
Mitt liv under dessa två månader har som sagt bestått av jobb, men också av fysioterapi och osteopati. Därtill har jag försökt sköta om hushållet, men beklagligt nog inte orkat med det. På jobbet upplever jag mig klara av administrativa uppgifter och att fungera som hjälp och stöd för andra, men själva arbetet i barngrupp klarar jag ännu inte av. Det gör mig väldigt plågad och jag känner mig orolig för framtiden. Tiden får utvisa hur det går...
Det som för tillfället får mig att se positivt på framtiden är vårt byggprojekt som igen gått lite framåt. Jag upplever att mina tankar genast ljusnar då jag tänker på vårt kommande hem. Även om min man har sina tankar på det tekniska så glider mina tankar vidare till inrednin…

En bra början

Nåja, då var första dagen på jobbet undanstökad. Det blev hela 8 timmar och 45 minuter. Jag orkade bra och känner mig inte något trött nu heller. Det enda var att jag fick sjuka ögon, de var alldeles röda vid arbetsdagens slut. Jag fick även ont i nacken, axlarna och ryggen. Jag tror att dessa problem kan lösas med solbrillor och ergonomisk arbetsställning. Men i stort var det lyckat, mina arbetskolleger är så fina människor, de gjorde verkligen min dag!
Det som jag onekligen funderar på är min framtid. Jag har två månader på mig att bli frisk, det låter väldigt lite. Och om jag inte blir frisk inom denna tid vet jag ej vad som händer. Detta oroar mig, två månader är en kort tid. Bäst att jag bara visar vad jag går för under denna tid så att de inte vill bli av med mig 😄
Imorgon skall vi gå på danslektion med min son. Eller det är alltså min son som skall gå på danslektion och jag måste vänta utanför. Men roligt låter det i alla fall! Mitt tidsfördriv blir antagligen denna bok :

Blev…

Musik för själen

Jag brukar oftast få en drive av något som lyckas. Och nu har jag äntligen fått en drive igen! Orsaken till att jag uttrycker mig med ordet äntligen är att jag inte upplevt denna drive sedan jag slog mitt huvud. Men den tycks vara tillbaka och nu kan jag bara hoppas att jag orkar med driven. Vad jag bestämt mig för att göra är ett musikprojekt. Jag har frågat några vänner om de vill hänga med och en av dem har svarat jakande, vilket betyder att projektet kör igång! Jag har redan tre låtar färdiga så det är en bra början. Låtarna handlar om min livssituation just nu och kommer att hålla sig till det temat.

Jag har kommit till det att livet skall levas och inte kastas bort med onödigheter. Så därför tänker jag ro iland detta projekt och njuta av varje minut. Jag tror att jag har blivit visare av min olycka, även om det känns som om min hjärna blivit dummare 😂
Imorgon skall jag få gå på jobb och jag måste säga att det känns väldigt spännande. Jag har bestämt mig att jag tänker kämpa in…

I fredag gäller det

Mittiallt var det bestämt, jag skall på jobb! Det lönar sig helt tydligt att föra fram sin önskan. Jag var inte alls beredd på det här, det kom som en chock. Men vad är bättre som det!
Jag kommer att få göra pappersarbete i två månader förrän jag återvänder till mitt egentliga arbete i barngrupp. Det känns otroligt motiverande och jag ser fram emot det. Hoppas bara att jag orkar med arbetet och att hjärnan hänger med. Under tiden som jag vänder på papper så skall jag även försöka hålla lite verksamhet för barnen för att pröva hur det känns. Jag måste bara komma på sådant där barnen inte rör på sig 😂. För annars får jag symptom med ens.
Det känns som att jag håller på att komma vidare i detta kapitel av mitt liv. Jag känner att jag blir starkare för varje dag och kan utföra alltmer för var vecka som går. Faran med att återvända till arbetet är ju den att jag blir trött och får tillbaka de symptom som jag lyckats minimera eller helt eliminera. Jag är nog beredd på det, men jag hoppas …

För hemfriden vi tar striden

Som en objuden gäst du kom, men ingen bad dig stanna Du sög musten ur oss alla tre, totalt du oss omfamna
Vi stått ut med dig en längre tid, nu får du ge dig iväg Packa halsont, snuva, hosta - Förkylning, du var seg!